3:E SYDAFRIKANSKA ACC-N

The Road to Havingness

MER OM 3:E SYDAFRIKANSKA ACC-N

Det vi har lärt oss i det förflutna passar bättre i framtiden. Utvecklingen inom Dianetik och Scientologi har, om någonting, gått baklänges. Det gick från mellanhögt till väldigt högt och började sedan gå nedför skalan i syfte att hitta en lägre nivå och den nivå där folk befann sig. Ja, där är vi nu. Vi har inkörsnivåerna och vi vet var folk befinner sig. Kom bara ihåg att resten av det har utvecklats tidigare och att ni redan har det. Så tappa inte bort den äldre informationen och säg: ”Tja, Ron ändrade sig hela tiden.” Nej, Ron har bara letat efter nya, lägre nivåer, och nu har vi dem.

Ni kommer att finna att de data som ni lärt er på denna ACC är brett användbara. Jag är säker på att det kommer att fortsätta användas på mycket under en väldigt, väldigt lång tid. – L. Ron Hubbard

På sju och ett halvt år hade L. Ron Hubbard, utöver allt annat som krävde hans uppmärksamhet ifråga om administration och expansion, levererat 22 ACC-er, med totalt 931 föreläsningar som beskrev varje tänkbar aspekt av sinnet och anden, och som kartlade vägen till högre tillstånd. Om detta väcker beundran för dess oöverträffade omfång, så är vad dessa föreläsningar representerar av ännu större betydelse – en mängd teknologi som för alltid kommer att stå som en port till frihet för alla människor i världen, både i denna och alla följande generationer.

Och nu, med start den 23 januari 1961, skulle Hubbard ge den 3:e sydafrikanska avancerade kliniska kursen i Johannesburg. Denna första och enda ACC som han gav i Sydafrika var också den sista han någonsin gav. För med den lade han inte bara sista handen vid, och satte ett avslutande utropstecken på, en hel forsknings- och utvecklingsfas, utan denna ACC var också en epokgörande startpunkt för nästa steg i utvecklingen.

Bakgrundshistorien om hur han kom till Sydafrika är kulmen på allt han hade avsett att uppnå sedan han satte igång den första avancerade kliniska kursen i oktober 1953. Närmare bestämt auditeringsteknologi som skulle ta alla fall upp till Clear, och utbildningsprocedurer för att göra alla auditörer kapabla att uppnå det målet, oavsett vilken preclear det gällde. Med framsteget rörande presessionsförfarande och regimerna (1:a Saint Hill ACC-n), i kombination med modellsessionen och en ny standard för auditeringsprocedur (22:a amerikanska ACC-n), tog HGC-er världen över nu fall till Clear regelbundet och i hög fart.

Vid denna punkt, vilket Hubbard senare skulle berätta, kom insikten att det återstående hindret för att få till stånd en rörelse med vittomfattade clearing var att inledningsvis knäcka fallen.

”Det är väldigt farligt att ha kvar en ofullbordad mängd kunskap. Och det betyder att man inte kan utelämna ett fall här och ett fall där, och säga: ’Tja, vi klarar av en viss procent av fallen så allt är okej. Nej, det är inte bra nog. Det är inte ens till hälften bra nog. Det är en väldigt dålig sak. Om man utelämnar ett fall så har man fått hela rubbet att kollapsa. Så det är vad jag har strävat efter.

I enlighet med detta, ju mer fallvinster som görs genom att gå in på en lägre nivå, desto snabbare går clearing.”

Och vad skulle vara en bättre plats att upptäcka startpunkten för vartenda fall än Sydafrika, ett land med ett aktivt och expanderande fält, men ändå med unika omständigheter:

”Sydafrikanska fall var de tuffaste fallen i världen enligt min erfarenhet. Vi hade haft dessa fall här och där i Centrala organisationer och så vidare, under lång tid.”

Således flög han i september 1960 till Johannesburg. Han hade förvärvat ett modernt hus med utsikt över staden, och gav sig genast in på vad han beskrev som ett forskningsprogram med användning av alla tillgängliga resurser. Med Johannesburgs HGC som sitt testområde, och under hans vägledning, knäckte dess auditörer efter två och en halv månad vartenda fall som kom in genom dörren – bokstavligt talat dussintals. Därav hans senare kommentar: ”Man har aldrig sett något så kaxigt just nu som en HGC-auditör i Johannesburg.”

Men ett knivskarpt HGC var bara början av vad L. Ron Hubbard tog till Sydafrika. Ryktet spred sig som en löpeld, och han höll den Sydafrikanska kongressen Hur sinnet fungerar inför 500 scientologer – den största kongressen dittills – där han tillkännagav ett program som skulle göra varenda man, kvinna och barn i landet så kapabelt som möjligt, så snabbt som möjligt.

Och på så vis började den 3:e sydafrikanska ACC-n – för att utbilda landets bästa auditörer till att uppnå just det målet. För helt utöver vad det innebar att få personlig auditörsinstruktion och handledning från Hubbard, hade han också gjort ett väsentligt genombrott – en ny assessmentskala som hade skapats runt vad han hade upptäckt vara den verkliga punkten där det bär eller brister för ett fall:

”Jag skrev ned den, och helt plötsligt sa jag: ’Oj, du milde, det är en havingness-skala. Ser man på! Detta är anledningarna till att folk inte kan ha.’”

På så vis kom sig hans utveckling av Prehavingnesskalan, som förenade allt han hade upptäckt om de faktorer som hindrade en preclear från att vara helt i session. Då auditörerna var utbildade av Ron på processer som använde sig av denna skala, gjorde de processen kort med de svåraste fallen – och knäckte vartenda ett på fyra veckor. Samtidigt lärde L. Ron Hubbard ut ett helt batteri relaterade tekniska framsteg vilket gav deras bakgrund och bakomliggande teori, vilket inkluderade:

• Sydafrikanska rundownen – dess utgivning och historien om hur teknologin för att hantera faktorn hjälp bildade grunden för denna rundown;
• Förändring, utbildning och processing – varför de kallas jordens tre terapier, och vad förändring och utbildning har att göra med auditering;
• Referenspunkt – varför ett fall, för att vara stabilt, måste ha en referenspunkt, och varför denna referenspunkt är MEST-universum i närvarande tid;
• Disseminering – Prehavingnesskalan och dess roll som en metod att kontakta ny allmänhet;
• Minne – det lagras inte, utan skapas;
• Skaparförmåga – vad banken har att göra med det, och hur auditering släpper loss individens skapandeförmåga.

Och alltihop kulminerade i ännu ett framsteg som, med hans egna ord, ”skapade historia” – Mål och målassessment. Faktum är att vad det innebar för fall var så monumentalt att han skulle anvisa att alla medarbetare runt om i världen skulle bli auditerade på SOP-mål, oavsett tidigare auditering – helt enkelt för att det nu var den snabbaste vägen till Clear.

Även om L. Ron Hubbard hade åstadkommit allt det som han hade avsett i Sydafrika – nya PE-program som implementerats framgångsrikt och skulle exporteras internationellt, ett nytt kontor etablerat i Kapstaden och expansion i Durban, allt detta utöver de tekniska vinsterna – så är finalen ännu mer storslagen. För inte bara startade denna slutliga ACC en mängd människor mot Clear, utan den ledde direkt till vad som skulle följas av ett HCO-informationsbrev som Hubbard gav ut från Saint Hill redan nästa månad:

”I och med ankomsten av Standardförfarande för mål, som nu har visat sin förmåga att skapa Releaser och Clears av alla fall på den 3:e sydafrikanska ACC-n och i HGC-er, är det nödvändigt att personer från olika delar av världen ges tillfälle att studera allt material om denna teknologi, och att de instrueras särskilt i dess användning och får tillräckligt med auditering på den under noggrann övervakning, så att de får en fullständig verklighet på dess resultat.”

Och vad det förebådade var en helt ny nivå av auditörsutbildning – starten av den legendariska Saint Hill Special Briefing Course och att vi slutligen fick den bro vi har i dag.

Relaterade artiklar

Sydafrikanska kongressen Hur sinnet fungerar

CD

1.200 Skr